Gördel kom in på kontoret och trippade mot sitt arbetsbås. När hon gick förbi Paddan (Petronella) sneglade hon ogillande på hennes lila manschesterkjol.
- God morgon, sa Paddan med sin ljusa och klingande stämma.
- Tja! Sa Gördel tillbaka med en nonchalant vinkning, innan hon gick fram till sin arbetsbänk brevid Paddan. Hon lade upp sina papperen på den redan enorma högen av kontorsjobb, och gick iväg till kaffeautomaten. Hon hade många gånger påpekat för sin chef hur mycket en Coca Cola-automat behövdes, samt att man inte fick bruna tänder av Coca Cola som av kaffe, men han hade ändå inte köpt någon.
    Nu sprutade kaffeautomaten ut en ljusbrun blaska. Tur att det finns mjölk, tänkte Gördel, annars hade det smakat förjäkligt!
    Mjölkkartongen var tom. Gördel vände sig om mot kontoret och röt:
- Vem av er bondläppar har tagit den sista mjölken?! I och för sig var ingen på kontoret från landet, men det lät åtminstonde bra att säga så. Ingen svarade.
    Surmulet klampade hon tillbaka till sitt bord och satte sig. Hon drog fram tangentbordet, som var fullt av godiskladd och hennes hopplösa hår som föll av vad man än gjorde med det. Pappershögarna som hon skulle föra in i datorn hade travats i veckor och snart rymdes inte fler utan att det blev lavinrisk. Hon suckade djupt och tvinnade det fula håret runt fingrarna så att tio hårstrån lossnade. Gördels frisyr var krullig efter ett misslyckat försök att likna Shakira. Ush! Jag längtar efter äventyr! Tänkte hon för sig själv. Det ska vara action, forsränning och bergsklättring!
    Men först pappershögarna, tänkte hon, och landade på Jorden med en duns. Jaja, hon tänkte åtminstonde kolla mailen innan hon satte igång.
    Datorn startade med ett högt brummande och texten "Tja Gördel" dök upp på datorskärmen.
- Tja, sa hon tillbaka och loggade in på sin mail. Hon hade tre olästa mail.
- Skattevarning och antivirus, läste Gördel högt och lade dem i papperskorgen. Men vänta, vad var det hennes öga skådade - ett mail från Milko, kunde det vara sant? Hon klickade för att öppna mailet. På skärmen dök det upp en bild på en romande ko, samt ett välldigt lockande erbjudande ... "Köp en ny esspressomaskin, få 50 liter mjölk på köpet. Nu endast 13.949 kr!"
    Det lät bra, väldigt bra faktiskt! Gördel klappade in företagets kontonummer som hon "råkats" få tag på, och skrev in företagets adress. Tänk chefens min när han får paketet och räkningen, tänkte hon förnöjt. Hon klickade på "köp"-knappen.
    Det kanske inte skulle bli en så dålig dag ändå!



(En saga som jag skrev när jag gick i 7:an. Hittade den i en låda och kunde inte låte bli att lägga upp den här : )