Så var det bara ~1 ½ dag kvar i svealand. Det känns så bra, men så konstigt. Och lite ledset är ögat. Igår var det la ultima packning som gällde. Jag packade så att svetten rann och blodet sprutade. Mitt i all kaos har det dessutom uppdagats (lite så här i allra sista laget) att jag bara får ha med mig receptbelagd medecin för en månad åt gången (vilket betyder att mi familia får skicka medecin per post en gång i månaden), samt att jag inte har fått mina försäkringspapper än. Dock så kommer de förhoppningsvis idag..

Jag börjar bli trött i huvudet av alla kom-ihåg-att-göra, men det börjar se någorlunda klart ut nu. Lite finputs kvar typ. Men istället kommer nervositeten krypandes ur alla hörn. Tänk om jag måste sova i en källare eller på en vind?! (konstiga fobier). Eller tänk om jag tycker all mat är äcklig?! Tänk om jag kräks på deras matbord \\(@W@)// skrik och total panik. Men jag försöker tänka rationellt och inser snabbt att allt kommer ordna sig (i min fantasivärd alltså).

Den här dagen ska jag försöka tänka på annat än alla orosmoment. Därför ska jag ägna mig åt dagens schema *tadada*:
- Hjälpa mamma att handla
-Träffa Linda en stund
- Packa ner det sista
- Damsuga mitt rum (? XD )
- Dubbelchecka med all info jag fått
- Bita brevbäraren om jag inte får mina försäkringspapper
- Plugga japanska

Typ nått sånt .. det låter bra, ingen tid att oroa sig ^_^; ...GAH!